Måndag och första riktiga "semesterdagen"

Jag har visserligen varit uppe och slackat lite men det hoppas jag blir min sista insats på flera veckor när det gäller jobbet. Privat är det desto mer att göra. Tvättiden började 08.30 och barnens rum är fullt av barn. På dagens schema står det 

Semesterrapporten får bo här i år

En bra blogg bygger på unikt innehåll gjort av en intressant person. Jag är därmed världens sämsta bloggare. Så varför håller jag på med detta? Jag har inte ens en publik som vill att jag fortsätter. 

Det finns ett par skäl.

Vilket år är det?

Den här vyn är densamma varje sommar. Jag älskar den. Samtidigt ger den mig en skruvad känsla av att allt rör sig cykler och att den enda tid som egentligen betyder något är den som finns här. Barndom, ungdom, föräldratid, alla perioder har jag upplevt här. 

Vaknar sent på torpet – saknar något

Den här låten dök upp i mitt twitterflöde häromdagen: Tongue tied med Grouplove. En låt jag aldrig hört förut presenterad genom en märklig Post Malone-singalong. 

Men vilken låt det är. Så sjukt catchy. Den bär dessutom på en inneboende glädje som jag bara tidigare kopplat till den här låten: Ge bullen ett ben med Dag Vag. Det är en låt som kan trösta enbart med hur den låter. Texten är skitsamma. 

Eftersom jag vaknat med en känsla av misslyckande satte jag på Tongue tied och låg kvar i sängen. Kanske hjälpte det lite. Nu är jag i alla fall uppe. 

Solen skiner och ett ägg kokar på spisen. Barnen är glada. Min fru är glad. 

Livet tickar på. 

Animales desconocidos




Klisterpeter har gjort om utseendet på sitt rådjur. Om det nu är han, kan ju vara en copy cat. Oavsett upphovsperson tycker jag om det skeva klövdjuret. Den här varianten hittade jag på Hälsingegatan i Vasastan.

AJ