Jag har fått ont i knät igen. Det gör mig ledsen eftersom jag inte kan springa här ute på landet. Planen är nu att rehabilitera det med styrketräning och promenader. Det har gått förut. Smärtan kom första gången för cirka två år sedan och betedde sig likadant som nu. Efter några hundra meters löpning smyger en stickande smärta fram i höger knä som snart blir värre. Den gången gick jag till sjukgymnast. Diagnosen blev vag: kanske begynnande artros. Det enda raka att göra är att fortsätta röra på knät och satsa på att stärka musklerna i det. Som ni vet ger löpning inte så mycket uppbyggande styrka så jag tog paus med den. Och började gymma. Grundövningar. Ben, rygg, bål och axlar. Det gav resultat. Efter ett drygt halvår kunde jag springa korta sträckor igen. Jag fortsatte med styrketräningen och sprang bara någon gång ibland. Trodde jag botat knät.
Och så kommer jag ut på landet där löparrundor över fälten ingår som en viktig del av helhetsvistelsen – och så pang. Svinont i knät efter fem hundra meter.
Back to school alltså.
