En fest att minnas










"Å vilken bra fest det blev", var det sista yngsta sonen sa innan han somnade lååångt efter midnatt mot söndag. 
Han har rätt. Det blev succé. Vädret, maten på Julita värdshus (självaste Tommy Myllimäki var på plats i köket) och efterföljande logfest på torpet. Vi hyrde en buss för att transportera gästerna mellan adresserna. En stor buss. Bara en sådan sak. 
Helene glänste hela kvällen och vuxna och barn och en hund ömsom hängde ute, spelade rundpingis, dansade och blandade drinkar i västra Sörmlands snyggaste barskåp.  
Det här var första gången som mina föräldrar och syskon träffade Helenes släkt och mixen föll väl ut. 
Det var många barn med och de hade kanske roligast av alla. Springa fram och tillbaka bland en massa glada människor, in och ut in och ut.  Och leka med jämnåriga (och en hund) samt plocka hur mycket läsk och snacks man vill, ja då blir det kul. Jag minns själv hur jag som barn tyckte det var roligt med stora vuxenfester på det sättet. Mona och Christer hade en midsommarfest i slutet av åttiotalet som jag har sådana ögonblicksbilder ifrån. 
När jag tidigt på söndagsmorgonen gick och plockade bland glas och skräp uppe på logen slog det mig att jag och Helene nu fixat just en sådan där fest i en lada som jag tidigare drömt om. 
Kanske orkar vi göra det igen någon gång. 

PS. För fler bilder se #helfest på Insta.