I går var det gala. DP Awards 2017. Vilken fest. Nu skulle det avgöras vad som var "bäst" förra året. Allt mycket internt och roligt. För en utomstående kan det verka märkligt att vinnarna blir glada, men det blir man, trots att de nominerade alltid väljs med ironisk blick. Kategorin "Årets reporterbild" är en stor skrattfest. Vinnaren i år: en mycket stolt Lotten Engbom. Själv tog jag hem Årets push på en tveksam lansering av Hesa Fredriks larmande över Stockholm i december.
Konferiencer som tidigare: the almighty Tomasz Pozar.
Stort tack till Micke Toll och Mimmi Epstein som fixade allt!
Jag skulle säga att hela hemligheten bakom StockholmDirekt och det vi lyckas med går att koka ner i det som belyses en sådan här kväll.
Sedan blev det karaoke och mingel för hela planeten ända till sent. Utan att jag riktigt förstod hur det gick till var jag plötsligt anmäld för att tillsammans med Sacharias Källdén sjunga min gamla pojkrumsfavorit Shattelaha med Bon Jovi. Vilken duett! Tur jag hade stöd. Publiken (särskild Kevin Wedin) backade upp med fulla halsar.
En alltigenom mycket bra kväll.
När jag ändå är igång och skriver om jobbet så vill jag rekommendera det här reportaget av Christoffer Röstlund Jonsson om landstingets planer på ett nytt sprututbyte. En annorlunda nimby-historia som förtjänas att bli läst.
LÅNGLÄSNING: Var ska stadens narkomaner få plats? @StockholmDirekt https://t.co/qtdeDYK8il Lär hus parterna resonerar i striden om nytt sprutbyte i Stockholm #svool #sthlmpol #drogpol
— StockholmDirekt (@StockholmDirekt) January 30, 2018
Jag knackade ner några rader på sidan 2 i veckans tidningar med förhoppning om att fler ska läsa.
JENNISCHE: Vem får plats i ett modernt Stockholm? @StockholmDirekt https://t.co/pHtBlh0O6d
— Andreas Jennische (@ajennische) February 3, 2018