Det slog mig idag när jag gick till återvinningen att det blivit en söndagsgrej. Efter frukosten, man börjar stöka och rensa lite i hemmet och hittar tre fyra undanstoppade kassar med återvinning på balkongen. Vid station ett kvarter bort står tre andra personer och gör samma sak. En ritual. Kanske inte lika krävande som dåtidens påtvingade gudstjänst, oavsett väder, men i många fall inte särskilt mycket roligare. Det fanns en politiker i Stockholms kommunfullmäktige, en centerpartist från Bromma, som en gång sa i talarstolen att det ska vara som en fest att gå till återvinningsstationen. Jag började tänka på henne och hennes vision när jag stod där och bucklade till flingpaket för att få in dem i den gröna containern. Vi har en bit kvar om en säger.