Lördagar som börjar med sovmorgon och sedan aldrig riktigt tar fart är inte bra för mig. Det gör mig rastlös. Så den här lördagen gjorde jag det rätta, gick upp tidigt och drog till Eriksdalsbadet. Crawlade i fyrtio minuter och blev helt slut. Och glad.
Jag kan ännu inte crawla 40 minuter utan pauser men flera gånger fick jag åtminstone till helt okej vändningar under vattnet. Sakta men säkert blir jag bättre. Hoppas att Daniel vill ha mig som teammate i swimrun i sommar igen. Jag kommer att vara en mycket bättre simmare den här gången.
Det är något speciellt med att simma jämfört med annan träning. Vissa ögonblick slår en känsla av tidlöshet in. Kroppen känns viktlös och omgivningen försvinner. Man blir ett med vattnet utan att bli rädd. En underbar känsla.
@ajennische
