Jag åt en ledsam lunchlåda på jobbet idag. Pasta med halvfabrikatsfalafel. Enbart.
Supertrist. Ändå blev det en upplevelse som satt kvar länge. Jättelänge.
På ett dåligt sätt.
De där bollarna innehåller nämligen en liten men väldigt distinkt variant av vitlök. Jag själv tänkte inte på det. Jag är uppvuxen på vitlök. Åt snabbt för att kunna gå vidare i livet liksom.
En hel eftermiddag och kväll senare säger min hustru att jag går runt med en aura av inte så angenäm doft.
– Du luktar sjukt mycket vitlök!
Så sa hon.
– Vad har du gjort? sa hon också och tog avstånd.
Jag letade frenetiskt i minnet efter marinerade vitlöksklyftor, röda döden eller indiska grytor.
Passerade havremjölk med flingor, och femton koppar kaffe innan jag kom ihåg lunchlådan.
De där små djävulska bollarna!
Nu ligger jag i sängen och kan inte sluta tänka på hur min nya odör ska försvinna.
Jag äter ju massor av vitlök men effekterna har aldrig levererats till mig på detta brutala sätt.
Hur gör man? Växer det bort?