De växer ojämnt. Vissa stånd är fulla, andra har inga bär alls. Men det finns. Jag var ute i skogen i tjugo minuter och kunde plocka ihop till en fin burk med blåbärssylt.
Det är mycket tillfredsställande att plocka bär i skogen och själv förädla dem. Allemansrätten är en blessing.
De är vackra, humlorna.
Liksom Skogspärlemorfjärilarna.
Det är svårt att vara ledig, att hitta en rimlig nivå på insats för ett önskat utfall.
Jag har lätt för att roa mig själv. Jag kan skrota runt här en hel dag och lyssna på ljudbok eller pod och greja lite med ditten och datten. Ungarna har lite högre krav. Så hur stor insats ska man göra för att ungarna ska vara glada?
Min hållning är en mindre varje dag eller samla ihop några för en större med lite längre framförhållning.
Eftersom vi snart ska åka utomlands hela familjen så blir det inga superhäftiga grejer idag.
Perfekt alltså.
Jag tar påtår.
Vi har sett den gång på gång, idag stod den plötsligt bakom en dunge när jag och Arvid gick på promenad. Den är inte rädd, vilket den borde vara. Vi stod och tittade på varandra ett tag, sedan vände vi. Älgen lufsade några meter över vägen och stannade igen.
Jag hade tänkt ta med sonen på bio i dag, men bussarna här ute går precis fel. Vi kommer fram, men missar börjar av filmen. Vi har därför bestämt att lägga ner bioplanen.
Bilen har min fru tagit för att åka in till Stockholm över dagen för lite jobb.
Jag har inga problem att roa mig ändå, men den unga mannen behöver slita sig från TikTok. Det är ett gift, dock kommer bra saker ur hans aktivitet på videotjänsten också. Han har bra koll på nyheterna och stora världshändelser. Det finns bra konton, det är värt att påminna om.