Tillbaka till jobbet

Imorgon är det måndag och mina fyra veckors semester är därmed över. Långsamma morgnar, promenader över fälten och picknick-lunch nere på den lilla insjöstranden byts mot väckarklocka och intensivt kontorsarbete mellan 08.30 och 17. 

Det jag kommer att sakna mest (det bästa med att vara borta från jobbet) är att det lediga utrymmet i hjärnan. Under mina veckor ute på torpet tänker jag alltid friare och annorlunda än när jag är inne i ekorrhjulet.

Mitt mål i livet är att kunna behålla den förmågan samtidigt som jag jobbar. Min förhoppning är att det ska gå. Jag byter jobb om en dryg månad och kanske är det en nyckel. Ombyte förnöjer. Nya människor, nya arbetsuppgifter och förändrade rutiner gör att mönster bryts.


Här börjar Europa

Idag drog vi söderut, en timmes bilkörning från vårt villaområde Vila da Telha till kuststaden Sagres. Här finns en fästning från 1400-talet placerad på en halvö där spetsen anses utgöra ”the end of the world” – om man med the world menar Europa. Eller så ser man det som skylten vid ingången till fästningen säger: Här börjar Europa. 

Henrik Sjöfararen byggde fästningen och ska även ha anlagt en av världens första skolor för sjöfart här. 

Entrébiljetten var modest prissatt. Hela familjen kom i än för 7,50 euro. Väl därinne får man vandra runt på området helt fritt och uppleva en obruten horisont. En liten kyrka kan man gå in i också, samt The Chamber of Sound, en liten labyrintliknande byggnad som slutar med ett hål i marken. Hålet är egentligen en grotta och när det är högvatten ska de komma ljud från underjorden. Vi hade tyvärr inte möjligheten att uppleva det. 

Jag gillar de där sevärdheterna som inte är överansträngda. Här finns några informationsskyltar, en butik med souvenirer och lite glass. Inget fik, ingen restaurang, inga guidningar (åtminstone inte den här dagen). 


Själva staden Sagres hade de obligatoriska surfbutikerna (hur kan alla gå runt?), en rad restauranger, några fik, en klassisk ”kinabutik” som har allt, en väldig lökig pirataffär (allt sjörövaraktigt och billigt) samt tre eller fyra bensinmackar. Enligt internet bor här knappt 2 000 personer. Sagres är för övrigt också namnet på en av Portugals vanligaste ölmärken. 


Sjöhare

Den här märkliga krabaten dök plötsligt upp när vi badade vid Praia da Amoreira idag. Ungefär en decimeter lång, geleaktig och med kort svans och lång hals. När den simma ser den ut som en flygande drake.

Efter att ha frågat runt i olika sociala medier har jag nu får reda på att det är en sjöhare. Det finns tydligen cirka 700 olika arter.

Jag hade aldrig hört talas om denna skapelse förr.

Vackert – och en mardröm att köra bil i


Igår besökte vi den lilla staden Aljezur som är byggd i två delar, en på varje sida om en flod. Här är den gamla delen. 

Cirka 5 000 människor bor här året runt i vita små stenhus som klättrar upp mot ett berg med en slottsruin på toppen. Gatorna är smala, branta och en fullkomlig mardröm att köra bil på (ja the locals gör det). 

Den här grillplatsen!

På ett ställe som ungarna fått tips om via TikTok åt vi middag, jag valde en surdegspizza med bläckfisk och majonnäs. Förvånansvärt gott. 

Det finns mäklarfirmor lite varstans och i ett av fönstren såg vi att det här slitna huset är till salu för sisådär 2,5 miljoner svenska kronor…

Tvättomater finns till och med i vår lilla by Vales. Perfekt för husbilsfolket, bikers och alla unga surfare som hänger runt här i trakten.

Dag två i Aljezur




Vi såg solen sjunka över Atlanten under gårdagens kvällspromenad. 


Här bor vi. Huset ligger i en stilla villaförort lite utanför staden Aljezur. 

Vi åkte till Praia do Amoreira igår och badade i Atlanten. Stranden ligger mellan två höga klippor med ett flodutlopp i mitten. I floden är vattnet grunt och varmt, längre ut är det betydligt kallare och vågorna obarmhärtiga. Men surfarna älskar dem. Man ser surfare överallt. Den som vill lära sig har lätt att hitta kurser. I övrigt är det inte alls så exploaterat här som säg på Kreta. Inga hotell ligger vid strandkanten och det finns inga solstolar med parasoll att hyra. Det gäller att själv ta med solskydd. Man blir lätt lurad av att det fläktar skönt från havet, men solen är stenhård. Jag har lyckas bränna mig på ögonlocken och ser ut som om jag blivit getingstucken. Det är nog i kombination med salt vatten.