Det var ett tag sedan jag skrev så nu blir det extra bjussigt med mycket bilder. Vi drog till Helsingborg och Helsingör ett par dagar och det är värt att berätta lite om. Det var över förväntan kul. Den här gången blir det fokus på den danska hamnstaden så tar vi Helsingborg i ett kommande avsnitt. Det finns fina saker att säga om Helsingborg också.
Det är svårt att sätta fingret på vad som skiljer den från tidigare, men något är det. Den här sommaren är annorlunda. Jag njuter varje morgon av att få vakna långsamt, vattnet i sjön är så varmt att jag kan simträna utan dräkt och kvällarna är vackrare än någonsin. Men det är som att något fattas. Kanske är det bara dålig planering. Helene jobbar i stort sett hela min semester och sedan blir det tvärtom, jag jobbar på hennes. Det ger inte det grundade lugn som jag brukar känna här. Jag tycker att tiden går för fort. Inte bara semesterdagarna utan livet i stort. Det stressar mig.
Jag försöker att stanna upp då och då, rent bokstavligt stanna upp för att bara registrera stunden. Hur doftar det? Hur känns vinden mot huden? Hur skulle jag beskriva himlen? Igår kväll hade molntäcket en så skarp kant som fick det att se ut som att himlen slutade tvärt. Tanken fick mig att minnas pappas samling med Asterix-album. Det enda de tappra gallerna är rädda för är att himlen ska falla ner över deras huvuden. I dag är himlen mindre dramatisk. Det är inte heller riktigt lika varmt som det varit senaste veckan. Det passar bra. Planen är att jag och barnen ska åka in till mor och far och hjälpa dem med trädgårdsarbete. Då kan jag passa på att låna deras tvättmaskin också.
Men först ska jag sätta punkt här, dricka upp morgonkaffet och läsa några sidor i Devil House av John Darnielle som jag fått av min vän Johannes. Darnielle är tydligen inte bara författare utan även en frontperson i indierockbandet The Mountain Goats. Det sa mig ingenting tidigare, nu vet jag hur de låter.
Var hos mamma och pappa idag och hjälpte till med trädgårdsarbete. Jag klippte deras häck. Den är stor och tjock. Det blev ett dagsverke. Vi åt lunch och pratade om existensen. Mamma hade tittat på hela nya serien med Gina Dirawi och fann poänger. Jag har inte sett en sekund av den men jag har läst rubrikerna till några recensioner. Alla handlade om hur självcentrerad hon är. Mamma tyckte inte det, hon menade att Gina är bjussig. Jag får titta vid tillfälle och bilda mig en egen uppfattning. På kvällen tittade Anna förbi. Jag sprang en sväng. Diskade. Funderade en sväng på jobbet och på sommarsolståndet som var igår. Nu blir det snart mörkare igen och det är alltid svårt att hantera. Sommaren hinner aldrig börja förrän den går mot sitt slut.
Imorgon ser det ut att bli en dag med sol och bad. Sedan är det midsommarafton.
Vargarna från evighetens skog. Jag läser och förundras.
AJ
Vädret har kommit och gått idag. Jag hade runt springa en sväng men den envetna förkylningen fick mig att ställa in och gå till verkstaden istället. Jag hittade några fina bitar som jag gjorde en hylla av. Ingen har frågat efter en hylla men vägen är allt och målet ingenting som Robban Broberg sjunger.
Slipknot sjunger people = shit. Det är vad som snurrat i mina lurar idag, en spellista med allt Slipknot släppt. Det började med att vi satt och pratade om maskerade artister vid middagen igår och från rapartisten 1 Cuz gick vi till Kiss och Slipknot.
Jaja.
I övrigt letar jag efter lugnet. Det har ännu inte infunnit sig riktigt.
AJ